BLOGGER TEMPLATES - TWITTER BACKGROUNDS »

torsdag 20 januari 2011

Känner mig inte riktigt stark nog...


...för att driva en häxblogg just nu, bloggen kommer att fortsatt vara pausad men jag har bestämt att allting kommer att få ligga kvar, trots allt så är det ju en del av mitt liv. :)
Jag kollade just min mail, och jag såg att jag missat flera underbara, pushande och stöttande mail under månadernas gång då jag inte använt min mail, mitt varmaste, djupaste tack till ni som stöttar och puffar på mig under de senaste månadernas svårigheter. Båda på mail och här på bloggen! ♥

Men nu är det så att även om jag inte är stark nog att driva en häxblogg, (det kräver ju lite att man är aktivt utaföranda för tillfället, och just nu har jag pausat av allt och fokuserar på att bli bättre) så är det underbart bra terapi för mig att skriva av mig om allt och inget, om min sorg och min glädje, och min vardag.
Så därför vill jag dela med er att jag har skaffat mig en "vanlig" blogg där jag bara skriver om min vardag, tankar, känslor o.s.v, en helt vanlig blogg helt enkelt.

Så om ni vill det så är ni alla mer än välkommna att följa mig där tills jag känner mig stark nog att sätta igång att skriva i min kära häxblogg igen.

Så här har ni den:
Just Freakin Daie

Här går jag som ni ser inte under mitt magiska namn, utan under namnet "Daie", mitt gamla nickname från olika communitys o.s.v
Varmt välkomna ska ni vara, jag har mött många själsfränder tack vare den här bloggen och jag saknar er alla så mycket och de underbara människor ni är, tusen tack för ert stöd och tålamod på denna envisa, gamla häxas tillfrisknande!

Med värme och kärlek - ♥

-Aingeal.


söndag 9 januari 2011

Tragedi, förlust och vägen tillbaka.


Ett nytt år och en ny början, bokstavligt talat.
Allt som inte borde få ha skett har hänt, så mycket sorg och saknad...
Detta är inte mitt återkomst inlägg, detta är en förvarning om att jag kommer tillbaka, dock kommer jag att radera alla de mer personliga inläggen och börja om på ny kula då jag inte vill påminnas om de senaste månadernas fruktansvärd skeenden.
  • Jag och min sambo har flyttat isär, vi förlorade vårat älskade kärleksbarn under tragiska omständigheter och jag har nu flyttat hem till mina hemtrakter i bergslagens urskogar.
  • Den 28 november fick jag en fruktansvärd påminnelse om elementets "Eld" enorma kraft, min mormor och min morfar vart förtärda av den. Kort sagt, dom brann inne, och nu är kampen att komma på fötter ett faktum.
Det är så mycket annat som skett, men jag kommer att återkomma ikväll med ett mer välförklarat och ingående inlägg.


-Aingeal.

torsdag 29 juli 2010

Elakt fall av "Dröm-Armbåge".


Precis som det står, jag har dragit på mig ett väldigt elakt fall av "Dröm-armbåge", om ni inte vet vad detta är för något, så är det när man suttit och drömt sig bort med hakan vilande i handflatan och armbågen blir pelaren som får utstå den hårda ytan, man brukar inte upptäcka att man har dragit åt sig denna mystiska åkomma förrän armbågen helt plötsligt tröttnar och slinker iväg åt ett annat håll, då gäller det minsann att vara beredd innan hakan drabbas ännu hårdare än armbågen. :) Tyvär så är det något jag lyckas med ofta!
Det är en åkomma som dyker upp när jag ska skriva i boken t.ex, när man berättar sagor för sig själv i sinnet så man helt glömmer bort att hela ens hållning är beroende av att inte glömma bort sig själv.

Jag och D kom nyss in efter en lång promenad med Hejja`s i regnet, jag är dyngsur och håret droppar fortfarande, men lika glad är jag för det! Regnet har skapat en idyllisk lekplats för dante ute på gården, mystiska dimridåer bjuder in till livfulla fantasier om Riddare & Drakar och han tampas för fullt där ute med de "eldsprutande" träden.

Ska alldeles strax ställa mig och laga D`s favoriträtt; Blodpudding med massooor av Bacon och lingonsylt. :) Båda mina pojkar är väldigt förtjusta i den rätten, jag är antagligen den enda som inte tycker att det smakar speciellt delikat, men nu är jag ju i behov av ordentlig mat så att jag får allt smälla i mig en redig portion, men först ska jag ta mig en kopp äpple & kanel thè och fortsätta titta på våran fåntratt till tupp som har envisats med att stå ute i regnet precis hela dagen, han ser verkligen galet fånig ut...dyngsur med slokande fjädrar och kammen på sne och står och glyser på en kratta som på något sätt verkar ha förolämpat honom, han är inte så värst smart våran Hans Scheike, Jösses! :)

Nu blir det en snabb dusch innan det är dags att laga mat, men jag återkommer under kvällskvisten och då ska jag försöka dra åt mig lite energi att få upp lite nytt i Book Of Shadows! :)

Med värme & kärlek mina fantastiska fränder!
-Aingeal.

onsdag 28 juli 2010

En morgon att älska.


Det regnar. Det är ruggigt och grått. Det är fullkomligt underbart.
En sådan här regnig dag kan inte ses som "dåligt väder" i mina ögon, regn för mig betyder återhämtning, ny energi och nya möjligheter, naturen verkar vakna till liv efter torkan som tärt ner den, på något sätt kan man helt plötsligt få se en glimt av naturen ur sin forna glans dagar, innan människan satte sina avtryck på den. Orörd.
Vetefälten verkar lysa starkare i sin gyllene färg mot den mörka bakgrunden, bladen glänser av miljoner regndroppar, och luften... att ta ett djupt andetag i sånt här väder ger mig en känsla av att jag på något sätt tar mitt första andetag på nytt, kristallisk, ren, återupplivande.

Jag har tänt en sjuhelsikes massa ljus i varje rum och runt om i huset sprider sig doften av Sandelträ-olja och nybryggt kaffe, har precis serverat D frukost bestående av ett glas fruktsoppa, två ost & gurk mackor och en klase bananer som han får förtära efter behov under dagen. Min älskling ringde just från jobbet, han ville bara höra min röst... ♥ Min....underbara karl.

Igår följde jag och D med min farmor till frövi och badade några timmar, D charmade badbyxorna av varje person han tog sig fram till med sina glada hälsningar, jag däremot, som inte var något badsugen med illamående, trötthet och en irriterande sol i ögonen verkade skrämma vett ur både folk och fä när jag kom vandrande genom sanden ner mot strandkanten för att prata med min son i jeans vars lappade knän har slitits bort för otaliga år sen, ett svart linne som ser ut som den blivit sliten till dess form av vilda hyenor och tatueringar vars budskap inte signalerar "god kristen". Dom, som de flesta människor studerade mig noga när jag närmade mig barnet som dom verkade tro att jag skulle fram till, kidnappa, och sedan offra till ett oheligt förbund. De verkade dock slappna av när dom såg den oheliga figuren, plocka upp barnet, ge den en öm puss på kinden och gav ett varnande "Gå inte för långt ut nu, och om en liten stund kan du komma upp och äta en Risifrutti." och återvände sedan flåsande till sin skuggiga plats under ett stort ekträd.


När vi kom hem var jag ganska så kaputt i huvudet efter att ha glömt solglasögonen hemma och ögonen kändes som om de skulle svida sönder mina ögonhålor (jag har ganska grova synfel på ögonen så de är ständigt ansträngda i väder som är alltför ljusa), då ringde min gubbe och berättade att han har slutat tidigare för han ville hem till oss, sin familj. ♥
Jag lagade "Pasta Carbonara" som D glatt slevade i sig innan han fick titta på "Biker Mice" och mysa på kvällskvisten medans jag och morgan tittade på våran nya Cornelis Vreeswijk-dokumentär; "Pappa kom hem", fast innan var vi ju tvungna att titta på "100% Bonde", M hade bunkrat upp för en ordentlig myskväll med Gräddkola-glass, en påse banankolor till hans looney-flickvän, Gott & Blandat och Smultron kex. (Tvingade honom att köpa hem en jätteförpackning nektariner också, det får man! ;)
Igår var en verkligen en bra dag, speciellt när jag fick en kärleksförklaring från min älskade man som inte liknar något annat än sann och äkta kärlek. Var helt oförberedd på det, men dom orden, kommer jag att minnas för resten av våra liv, det var den mest.... sanningsenliga, kärleksfulla och genuina kärleksförklaring jag någonsin fått, den var så äkta, direkt från hans hjärta.
(Hrm, det rimmade!)

Men det var väll själva... vad jag babblar nu då, mitt kaffe har ju kallnat! :)
Jag återkommer sen älskade vänner, mera kaffe!

-Aingeal.

tisdag 27 juli 2010

Ett inlägg fullt i Kärlek... ♥


Två, otroligt lyckliga, blivande 2-barnsföräldrar. ♥
-Aingeal.




Vart tog natten vägen?


Klockan är nu 06.37, jag har gjort mig bekväm på en av våra väldigt obekväma stolar i köket och har nu uppsikt över solen som är på väg att stiga upp över grantopparna med min ubersöta "Drama Queen" mugg, som är full i rykande färskt kaffe. "D" sitter och tittar på det där mystiska engelska barnprogrammet med en massa bizarra figurer som bär namn som "Mackapacka" och "Igglepiggle" och äter ostmacka som han då och då när han inte tror att jag ser delar med sig av till Hejjas. :)

Jag kan inte förstå vart natten tog vägen egentligen, vi somnade direkt efter filmen igår, som jag faktiskt kan erkänna nu i efterhand att den var tämligen rolig. :) Var ett helt gäng begåvade svenska skådisar med, men det var en scen med Fares Fares som var så förbannat rolig att både jag och morgan låg och skrattade ohejdbart. "Öh brursan, vad är en Thorleif för något?"
..Hehehe..

Min stora älskling åkte nyss till jobbet efter att ha väckt mig tre gånger under en kvart, jag gav upp och rullade ur sängen när han drog bort det gosiga varma täcket som jag hade skapat mig egen lilla kokong av och lät mig inte få tillbaka den, "Ska du gå upp nu då, älskling? säger han och blinkar med sina hundvalps ögon samtidigt som han har en leende som tyder på att han njuter av att plåga sin trötta, oskyldiga, kärring med chockerande kalla vindar. Men nu börjar kaffet ta lite skruv i varje fall, håller dock på att gå riktigt looney toon av nikotinbristen i kroppen, skulle faktiskt kunna tänka mig att offra en fingertopp eller tre för en pinne nu, men icke!

Nu tar jag det gamla slitna läderkopplet och tar ut Hera på en välförtjänt morgonrunda runt om våran vackra landsbygd, hoppas ni har en riktigt go`, morgon alla där ute. :)
Jag återkommer snart!

Med Värme & Kärlek -Aingeal.

Dansbands Tortyr.


"M" kom hem och har hyrt "Leende Guldbruna Ögon" som han tvingar mig att titta på, en T R E timmar lång film om dansband... Jag har svårt för många musik genrer, men dansband är bokstavligt talat den genre som får min bägare att rinna över!

Har en oroväckande föraning att jag efter en timma eller två kommer känna mig lite... eller ja... en bild säger ju mer än 1000 ord.



Hjälp!
-Aingeal.